Jättenjorm

Längesen jag hade en bokressension här tycker jag! därför kan jag dela med mig om en bok jag läste nyligen.

Norwegian Wood
av Haruki Murakami

Det är första gången jag läser en bok av Murakami, men har velat göra det länge. Nu ångrar jag att jag inte gjorde det tidigare, han är ju helt fantastisk! iallafall i denna bok, mer kan jag inte säga då det är den enda jag läst av honom. Men min kära vän B sa att han är lika bra i alla böcker. Hur som helst skulle jag vilja säga att han är japans svar på Tove Janson, om än mer vuxen i sitt språk. Och det är för mig en viktig sak, för Tove janson är absolut min favoritförfattare. Haruki Murakamis språk är lugnt, flytande, mjukt och aldeles självklart. en grej jag fastnade med Norwegian wood är att alla karaktärer är så oerhört levande. Det är som om han gjort porträtt av folk som finns på riktigt. Och det är en rätt fantaskisk egenskap, om man frågar mig.

Och till handlingen då. Ja, vad kan man säga. Det handlar om en vanlig kille, och om några år i hans ungdom. Det är svårt att säga vad boken har för genre, men en sak är säker och det är att kärlek har en stor roll. Så man kanske kunde säga att det är en kärlekshistoria. men samtidigt är det inte det, för det handlar lika mycket om karakrärsutveckling och, ärs. Den handlar om livet helt enkelt. Vi får följa huvudpersonen när han träffar olika människor som påverkar hans liv på det ena eller det andra sättet. Mer kan jag nog inte säga. Men en sak är säker, jag rekomenderar verkligen den här boken!
Nu ska jag bara läsa hans andra böcker :D tjohej!




(translation: i'm talking about Haruki Murakamis Norwegian wood. Please use google translate <3 )

Jag läste blondie. En självbiografi av Birgitta andersson. birgitta, även kallad blondie, berättar om sitt liv. Från när hon var spädbarn och nästan lämnades i en snödriva utanför sjukhuset, till när hon blev narkoman, till när hon blev sveriges gangsterdrottning.
Hon råkar ut för allt man någonsin kan tänka sig, våldtäkter, misshandel, stöld, fängelsevistelser, ja, you name it. och ändå så klarar hon av allt. Det är verkligen, förrutom en extremt spännande och fashinernade historia, ett porträtt av en extremt stark kvinna. Jag är fruktansvärt imponerad av att hon, trots all skit hon satt i, aldrig gav upp. Och tillslut ordnade sig ett "värdigt" liv.


rekomenderar starkt.

Häromdagen såg jag skräckfilmen Insidious (2010). Den var i samma stuk som klassikern Poltergist, fast ny. Den var riktigt välgjord måste jag säga, och liksom poltergist hade den ett slut som kändes som om det aldrig skulle ta slut.
En familj flyttar in i ett nytt hus när de märker att någonting inte är rätt, någon iaktar dem på natten och mystiska skuggor rör sig om i huset. En dag ramlar deras ena son på vinden och hamlar i koma, och efter det blir hemsökelserna bara värre och värre.
Medium, nördar och demoner, allt är samlat här blandat med lite sagostämning. Men jag tror att man måste vara på ett visst humör när man ser den, annars kan den nog vara ganska dålig. haha



(translation: I watcfhed insidious, it was pretty good.)

Idag tänkte jag skämma bort mig själv med att skriva om en film! Princess mononoke (eller orginaltiteln mononoke hime) är en japansk tecknad film från 1997. I en liten undagömd by bor Ashitaka. En dag kommer en demon som ger Ashitaka en förbannelse på armen, som kommer sprida sig och tillslut äta förgöra honom. För att eventuellt kunna överleva ger sig Ashitaka iväg för att hitta ett botemedel.
Gudar, vapen och fantastisk konst utlovas i denna klassiska anime, och jag vet inte hur många gånger jag sett den.
Rent tekniskt är den också helt otroligt fin, en av de bäst tecknade filmer jag någonsin sett.
och nattvandraren är sjukt cool.

filmen ska visst komma ut på bio här i sverige snart, men det tycker jag är hemskt onödigt. den är ju förfan från 97, kom igen liksom.
Hayao Miyazaki är ressigören, samma som gjort tonari no totoro och spirited away! Han är en av mina favoriter inom film :)



(translation: I watched princess mononoke for the 10000th time. haha. its so good. for more info. please use google translate.)

Jag läste Ira Levins Bädda för död. När jag läste baksidan på boken verkade det som om det skulle vara någonting övernaturligt med i bilden, och eftersom att jag gillade Levins andra bok, Rosemarys baby (där rosemary föder en inte så söt bäbis) så öppnade jag ivrigt bokens pärmar och började läsa. Men efter ungefär ett kapitel förstod jag att det övernaturliga aldrig ksulle inträffa och att det jag höll i mina händer var en deckare! Och jag avskyr deckare! Men jag läste ändå vidare och fann att den trots mina deckar-fördommar var en riktigt bra och spännande bok. Jag sträckläste ut den på två dagar (vilket är förvånansvärt lång tid för mig, med tanke på hur tunn boken var! börjar jag tappa stinget?) och satt som på nålar under hela lästiden. Kanske borde överge mitt deckarhat, då jag i mina dagar faktist har läst några riktigt bra deckare! Nåväl, det får komma som det kommer.

Men till själva handlingen. Bud, en ovanligt stilig, smart och charmig ung man får unga Dorothy att falla som en kängla för honom. Dorothy är rikemansdotter med stort romantiskt sinne och innan hon vet ordet av är hon upp över öronen beblandad med Bud. Men det hon inte vet är att Bud inte är den han utmärker sig för att vara...

En av de bästa sakerna med boken är att den utspelar sig på 50talet, vilket gör att orden är så långt bort från dagens CSI new yorksvordommar och big brothers vulgaritet man kan komma. Folk är artiga mot varandra, och beskrivningar av kläder och dylikt får min materialistiska sida att rysa av välbehag. Boken är skriven 53 (eller iallafall utgiven då) så det är egentligen inte underligt att den är skriven på det viset.
Jag rekomenderar verkligen Bädda för död, och jag kan försäkra er deckarhatare där ute att man knappt tänker på att det är en deckare.

Dålig som jag är hade jag inte sett I am legend. Dessutom hade jag jättelåga förväntningar. Men nu när jag sett den känns det som om jag verkligen missade någonting! Den var verkligen jättebra! Och will smiths insats var som vanligt helt underbar.
Filmen utspelar sig inom en snart framtid, ett gäng forskare har kommit på botemedlet mot cancer, ala testpersoner blit botade. Tyvärr slår botemedlet fel och utvecklas till ett virus som förvandlar alla människor till zombie/vampyr/mutanter (haha). Endast en människa är imuna, den enda kvarlevande invånaren i new york, will smith. han bor där med sin hund och försöker överleva.
Filmen var sorglig, välspelad och spännande, och för er som var som jag: se den!




(translation: use google translate.)


hej hopp!

P.S
(och ja, jag ska ladda upp teckingar/målningar snart när inspirationen kommer igen!)

P.S
(Ill upload drawings soon again, when my inspiration comes back!)

Ja, som jag berättade om i förra inlägget så tänkte jag prata om böcker och filmer jag sett. Jag tänkte att jag börjar med en bok jag precis läst ut. Den heter så fint som
De vassa tändernas skog
och den är skriven av Carrie Ryan.
Såhär ser framsidan ut:


Iallafall om i den svenska verisionen. Nå, boken handlar om Mary, en kvinna som bor i en liten by fylld med "överlevare". Byn är omringad av ett långt staket, och bortom staketet befinner sig en stor, mörk, skog. Skogen är De vassa tändernas skog och där bor de Oheliga. De Oheliga är zombies, som har funnits där i flera generationer, och de blir bara fler och fler.
Historien utspelar sig i någon sorts framtid, och handlar i stora drag om zoombies, kärlek, mod, religion, offrande samt drömmar om havet.
Det är, trots att zombies är inblandade (sådant bruakr ju ofta vara lite B), en mycket välskriven och bra bok. Jag satt som på nålar flera gånger under läsningen och så fort jag läst ut den (sträckläste) så ville jag ha mer. Det kommer två böcker till.

och sen vill jag tillägga att mina skills i sådant här är lite ringrostiga, men de kommer snart igång igen ;)


(translation: please use google translate!)

Idag såg jag black swan. Den var fruktansvärt fin, bra och jättehemsk.



Jag blev iallafall jätteinspirerad och gjorde en akvarellmålning av henne! här är den, och även om den inte blev lika fin som filmen så är jag ändå sjukt nöjd, om man får säga det själv.

















Såja. Den ser mkt bättre ut irl.